SE 
FR 
BE-FR 
BE-NL 
DE 
EN 
NL 
ES 
IT 
SK 
HU 
DK 
November 2022
Bernd
Franska
Hem > Västvärlden ger mer handlingsutrymme åt sin motståndare: den radikala islam.
I dag konfronteras samhället i västvärlden med ett alltmer oroande fenomen, nämligen radikal islam. Frågorna om hur man ska hantera detta ställs allt oftare.[1]. Många medier, politiker och akademiker tar dock upp dessa problem utan att analysera orsakerna. I dag ser vi en upprepning av fel som har inträffat tidigare.[2]. Västvärldens agerande gentemot radikal islam liknar i hög grad det som skedde gentemot Iran vid tiden för revolutionen 1978-1979, och återigen det som skedde gentemot arabländerna 2010-2011.[3]. Det är intressant att komma ihåg att ledarna i de nämnda länderna redan hade konfronterats med problemet med radikal islam och arbetade för att begränsa det.[4].
Sedan dess har dock västvärldens regeringar antagit en strategi som främst är inriktad på mänskliga rättigheter och demokrati, på bekostnad av verkligheten i Mellanöstern (sociokulturella skillnader).[5]. Samma beslut fattades för Tunisien, Egypten och Syrien.[6]. I båda fallen var resultaten inte långsamma (förvärrad politisk kris, ökat förtryck, inbördeskrig).[7].
Dessa händelser visar på nackdelarna och bristerna i utformningen av mjuk makt i västvärlden, särskilt i Europa. I dag arbetar Europeiska unionen, och i viss mån även Förenta staterna, mer med att främja värderingar som mänskliga rättigheter och demokrati och med att sanktionera olika länder som officiellt inte respekterar dem (Iran, Syrien, ...).[8].
I ljuset av de aktuella händelserna sedan 1970-talet har västvärldens politik för att främja värderingar haft blandade resultat. Samtidigt som den har bidragit till den socioekonomiska utvecklingen i det europeiska grannskapet har den också skapat fenomen som migrationskriser som delvis har exporterat radikal islam till västvärlden, vilket har observerats sedan 2015 (attacker, växande osäkerhet i städerna, oroligheter vid de yttre gränserna) i Europa.[9]. Bilden av de västerländska sanktionerna har också en mörk sida, eftersom de inte har bidragit till regim- och/eller styrelseskiften, än mindre till att utrota radikal islam.[10]. De har också lett till att förbindelserna mellan länder som utgör ett problem för västvärlden har fördjupats.[11]. Vi kan erinra om Syrien och Iran, som har ökat sina kontakter med Kina och Ryssland.[12]. De två sistnämnda länderna har dessutom ett betydande inflytande i världen, bland annat i Afrika och Latinamerika.[13]. Genom ett sådant geopolitiskt nätverk kan man konstatera att främjandet av värderingar och sanktionering av bristande efterlevnad inte bara är ineffektivt utan också lätt kan kringgås.[14]. De har ibland haft motsatt effekt (inbördeskrig, humanitära kriser, ...), vilket delvis har bidragit till spridningen av radikal islam i västvärlden.[15]. Man kan inte dra slutsatsen att västvärlden ofrivilligt har gett radikal islam mer utrymme på sitt eget territorium.
2021 Alla rättigheter förbehållna BRAUN
[1] FEERTCHAK, Alexis, "Nordkorea, Iran, Ryssland: är internationella sanktioner effektiva? Le Figaro. URL: https://www.lefigaro.fr/international/2017/09/06/01003-20170906ARTFIG00241-coree-du-nord-iran-russie-les-sanctions-internationales-sont-elles-efficaces.php, publicerad den 06.09.2017, tillgänglig den 10.09.2021.
[2] OLARTE, Diana Carolina, Y FOLSCHÉ, Céline, "L'efficacité des sanctions de l'Organisation des Nations Unies", Internationell rätt: Revista Colombiana de Derecho Internacionalnr 3, 2004, s. 48-59. URL: https://www.redalyc.org/pdf/824/82400301.pdf, tillgänglig den 10.09.2021.
[3] "När Imam Khomeini förberedde den islamiska revolutionen i Iran nära Paris", Korset.URL: https://www.la-croix.com/Monde/Quand-imam-Khomeiny-preparait-pres-Paris-revolution-islamique-Iran-2019-02-03-1300999908, publicerad den 3.02.2019; "Tunis accuses Y. Leterme om 'primär nykolonialism'", RTBF. URL: https://www.rtbf.be/info/belgique/detail_tunis-accuse-y-leterme-de-neocolonialisme-primaire?id=5133863, offentliggjord den 18.11.2009, tillgänglig den 10.09.2021.
[4] KAZDAGHLI, Habib, "Tunisien: Har politisk islam fortfarande en framtid? Tanken, vol. 384, nr 4, 2015, § 7. URL: https://www.cairn.info/revue-la-pensee-2015-4-page-17.htm#s1n2; RICHARD, Yann, "La prise du pouvoir par l'âyatollâh Khomeyni, Historien, 2009. URL : https://www.lhistoire.fr/la-prise-du-pouvoir-par-l%C3%A2yatoll%C3%A2h-khomeyni, consulté le 10.09.2021.
[5] MARTEL, Frédéric, "Mot en 'mjuk makt' i fransk stil", Internationell och strategisk översynVol. 89, nr 1, 2013, §§ 3-5. URL: https://www.cairn.info/revue-internationale-et-strategique-2013-1-page-67.htm, tillgänglig den 10.09.2021.
[6] DOT-POUILLARD, Nicolas, "De arabiska upproren: 'revolutionen' och dess kriser", Tidskrift för muslimska världar och Medelhavet, n° 138, 2015, §§ 1-3. URL: https://journals.openedition.org/remmm/9306, tillgänglig den 10.09.2021.
[7] BAYART, Jean-François, "Retour sur les Printemps arabes", Afrikansk politik, vol. 133, n° 1, 2014, § 1. URL: https://www.cairn.info/revue-politique-africaine-2014-1-page-153.htm#no1, tillgänglig den 10.09.2021.
[8] PERTUSOT, Vivien, "Quand la crise menace la politique extérieure de l'Union européenne", Foreign Policy, nr 2, 2012, punkt 17. URL: https://www.cairn.info/revue-politique-etrangere-2012-2-page-401.htm, tillgänglig den 10.09.2021.
[9] BORRELL, Josep, BRETON, Thierry, "För ett solidariskt, motståndskraftigt och suveränt Europa", Europeiska kommissionens webbplats. URL: https://ec.europa.eu/commission/commissioners/2019-2024/breton/announcements/pour-une-europe-solidaire-resiliente-et-souveraine_fr, publicerad den 10.06.2020, tillgänglig den 10.09.2021; PERTUSOT, Vivien, Id., § 12.
[10] OLARTE, Diana Carolina, Y FOLSCHÉ, Céline, Id., p. 57-60.
[11] THERME, Clément, " L'Iran et la Russie face aux crises du Moyen-Orient : entre connivence et divergence ", Utrikespolitik, vol. , n° 1, 2013, § 22. URL: https://www.cairn.info/revue-politique-etrangere-2013-1-page-131.htm, tillgänglig den 10.09.2021.
[12] WATANABE, Lisa, "Ryssland och Kina manövrerar i Mellanöstern", Centrum för säkerhetsstudier (CSS), nr 271, 2020, s. 2-3. URL: https://css.ethz.ch/content/dam/ethz/special-interest/gess/cis/center-for-securities-studies/pdfs/CSSAnalyse271-FR.pdf, tillgänglig den 10.09.2021.
[13] DE LEÓN COBO, Beatriz, "Ryssland och Kina, två alltmer inflytelserika jättar i Afrika", Atalayar. URL : https://atalayar.com/fr/content/la-russie-et-la-chine-deux-g%C3%A9ants-de-plus-en-plus-influents-en-afrique, publié le 2.11.2020; THOMAS, Frédéric, «Chine-Amérique Latine : La nouvelle grande alliance ?», CETRI. URL: https://www.cetri.be/Chine-Amerique-latine-la-nouvelle, publicerad den 23.10.2018, tillgänglig den 10.09.2021.
[14] CHRISTIE, Edward Hunter, "Annexion av Krim: är sanktionerna effektiva? Nato granskning. URL: https://www.nato.int/docu/review/fr/articles/2015/07/13/annexion-de-la-crimee-les-sanctions-sont-elles-efficaces/index.html, publicerad den 13.07.2015, tillgänglig den 10.09.2021.
[15] TEHINDRAZANARIVELO, Djacoba Liva, "Kapitel III. De sekundära effekterna på civilbefolkningen i målstaten", i TEHINDRAZANARIVELO, Djacoba Liva, FN-sanktioner och deras bieffekter: stöd till offren och rättsliga möjligheter till förebyggande åtgärderGenève, Graduate Institute Publications, 2005, §§ 5, 16. URL: https://books.openedition.org/iheid/1522?lang=fr, tillgänglig den 10.09.2021.
Etiam vitae velit pulvinar, viverra nibh eu, semper nunc. Curabitur interdum, velit blandit tincidunt mattis, augue nunc suscipit dolor, vitae porttitor felis neque eget leo. Nunc quis sem velit. Mauris ornare mollis semper. Donec eu leo mauris. Integer eget magna et dolor sodales facilisis non nec ante. Nunc sed mi ut neque sollicitudin iaculis id eu dolor. Maecenas malesuada aliquet vestibulum. Morbi tempus feugiat egestas. Suspendisse mollis ante tortor, nec tincidunt eros iaculis vitae. Nunc ac nulla in ex blandit egestas. Donec ullamcorper, ante nec venenatis malesuada, purus lectus pellentesque est, non tristique sapien elit ac sem. Aliquam gravida ante libero, faucibus molestie leo scelerisque a. Ut aliquet sollicitudin ante ac ultrices.
