SE 
FR 
BE-FR 
BE-NL 
DE 
EN 
NL 
ES 
IT 
SK 
HU 
DK 
November 2022
Bernd
Franska
Hem > Serbien-Kosovo: fortfarande spänt och låst
Fjorton år har gått sedan självständighetsförklaringen den 17 februari 2008 i Pristina, Kosovo, och situationen i denna del av västra Balkan är fortfarande spänd.[1].
Belgrad vägrar att erkänna självständigheten för vad som anses vara dess södra provins.[2]. Flera andra europeiska stater, däribland EU- och Nato-länder som Spanien, Slovakien, Rumänien och Grekland, vägrar att erkänna Kosovo som en självständig stat.[3]. Cypern, Bosnien och Hercegovina, de tre länderna i Sydkaukasien samt Moldavien, Ukraina, Vitryssland och Ryssland vägrar också att erkänna landets självständighet.[4]. Detta motstånd finns fortfarande kvar, av flera skäl, t.ex. för att bevara den territoriella integrationen och inflytandeområdena.[5].
Dessutom skedde självständighetsförklaringen i ett sammanhang där Kosovo härjades av kriget (1998-1999) mellan de albanska separatisterna i UCK och de jugoslaviska myndigheterna samt av Natos bombningar av Jugoslavien (mars och juni 1999).[6]). Dessa två händelser har lämnat starka minnen hos Kosovos och Serbiens befolkning.[7]. USA och dess europeiska allierade stödde albanerna, medan Ryssland och Kina fördömde Natos bombningar.[8].
För att lösa konflikten mellan Serbien och Kosovo har EU, liksom Förenta staterna, trots detta anordnat ett flertal toppmöten med företrädare för Serbien och Kosovo, vilket ännu inte har lett till en total avspänning.[9]. Inte ens Brysselöverenskommelserna 2013 och Washingtonöverenskommelserna 2020 har lett till de förväntade resultaten i form av fullständig normalisering.[10].
Än idag finns många EU-uppdrag, t.ex. EULEX Kosovo, och Nato-uppdrag, t.ex. KFOR, kvar i landet för att garantera stabilitet och säkerhet på Balkan.[11].
I slutet av juli 2022 hade Pristina-regeringens gränsbeslut om registreringsskyltar och uppehållstillstånd lett till protester bland den serbiska befolkningen i norra Kosovo.[12]. De barrikader som serberna vid den tiden satte upp och som blockerade gränsposterna på dessa platser hade gjort Nato-styrkorna alerta.[13]. Det var slutligen efter ett ingripande av den amerikanske ambassadören Jeffrey Honevier som besluten i Pristina sköts upp, vilket möjliggjorde en återgång till lugn och ro.[14].
Allt detta visar att spänningarna mellan Serbien och Kosovo inte bara berör albaner och serber, utan även flera makter (USA, EU, Ryssland och Kina) som fördelar sina inflytandeområden på västra Balkan.[15].
Med undantag av Kroatien och Slovenien är länderna på västra Balkan inte medlemmar i Europeiska unionen.[16]Anslutningsförhandlingarna för Serbien och Kosovo saktar in[17]. Dessutom är de två staterna, tillsammans med Bosnien och Hercegovina, de enda på Balkan som inte är medlemmar i Nato.[18]. I Kosovo finns dock den största militärbasen i den transatlantiska alliansen: Camp Bondsteel (3,86 km²), som kan ta emot upp till 7 000 soldater.[19]. KFOR-styrkorna består av mer än 3770 soldater från 28 länder.[20]. Nato och Serbien har dock fördjupat sitt samarbete, bland annat när det gäller säkerheten i Kosovo.[21].
Samtidigt har Turkiet och de arabiska Gulfstaterna, liksom Ryssland och Kina, ökat sina ekonomiska och kulturella investeringar, och även energiinvesteringar, på västra Balkan (inklusive Serbien och Kosovo).[22]. USA och dess allierade stöder Pristina militärt (fallet med inrättandet av Kosovos armé, som serberna ogillade).[23]Moskva och Peking överlämnar Belgrad i vapen[24]. Under 2019 skaffade Serbien till exempel det kortdistans luft-och-sjösystem Pantsir-S1 (20 km räckvidd) från Ryssland.[25]. År 2020 fick Serbien kinesiska Chengu Pterodactyl-1-drönare som "kan attackera mål med bomber och utföra spaningsuppgifter".[26]. Slutligen, i april 2022, landade sex Y-20-flygplan från det kinesiska flygvapnet med HQ-22-luftvärnsmissiler i Belgrad.[27].
Även på energiområdet har Kosovo ett strategiskt läge, eftersom flera rörledningar, t.ex. Transadriatic Pipeline (TAP) och Balkan Stream, som levererar gas till Europa, passerar genom regionen och är föremål för rivalitet mellan Europeiska unionen och Ryssland.[28]. Bryssel arbetar för att diversifiera sina gasleveranser medan Moskva försöker behålla sina exportmarknader.[29]. Enligt Adel El Gammal, generalsekreterare för European Energy Research Alliance (EERA), står Europa dessutom för 70% av den ryska gasexporten.[30]. Serbien importerar 81 % av sin gas och 18 % av sin olja och oljederivat från Ryssland.[31]. I slutet av maj 2022 fick Belgrads regering ett avtal om leverans av rysk gas för en treårsperiod.[32].
Kampen om inflytande kring de serbisk-kosovariska spänningarna handlar inte bara om säkerhet och försvar, utan också om energiresurser och skydd av strategiska områden, eftersom Kosovo också skulle kunna bli en vägkorsning mellan å ena sidan Adriatiska kusten (Albanien och hamnen i Durres) och Östeuropa och å andra sidan Egeiska havet (norra Grekland, hamnen i Thessaloniki) och Centraleuropa.[33].
Konsekvenserna av dessa rivaliteter är fortfarande kännbara, trots kriget i Ukraina. Kosovo har ökat sina ansträngningar för att ansluta sig till EU och Nato.[34]Serbien fördömde visserligen den ryska invasionen av Ukraina i FN, men[35] och tar emot ukrainska flyktingar på sitt territorium.[36]Europeiska kommissionen har vägrat att ansluta sig till EU:s sanktioner mot Ryssland.[37].
2022 Alla rättigheter förbehållna BRAUN
[1] Rouquette, Pauline, "Kosovo-Serbien: varför förnyade spänningar? Frankrike 24. URL: https://www.france24.com/fr/europe/20220801-kosovo-serbie-pourquoi-ce-regain-de-tensions, uppladdad 1.08.2022, tillgänglig 2.08.2022.
[2] "Selaković: Situationen i Kosovo och Metohija är långt ifrån normal och stabil", webbplats för Republiken Serbiens utrikesministerium. URL: https://www.mfa.gov.rs/fr/mediji/vesti/selakovic-la-situation-au-kosovo-metohija-est-loin-d-etre-normale-et-stable, uppladdad 20.04.2022, tillgänglig 2.08.2022.
[3] Moreno Guerrero, Marta, "Kosovo-frågan är fortfarande olöst efter fjorton år av fram och tillbaka", Atalayar. URL : https://atalayar.com/fr/content/la-question-du-kosovo-nest-toujours-pas-r%C3%A9solue-apr%C3%A8s-quatorze-ans-de-va-et-vient, mis en ligne le 27.02.2022, consulté le 2.08.2022.
[4] "Internationellt erkännande av Kosovo, MAPPR. URL: https://www.mappr.co/thematic-maps/international-recognition-of-kosovo/, besökt den 2.08.2022.
[5] Moszynski, Piotr, "Kosovos mycket komplicerade självständighet", RFI.fr. URL: https://www.rfi.fr/fr/contenu/20100217-lindependance-tres-compliquee-kosovo, uppladdad den 17.02.2010, tillgänglig den 2.08.2022.
[6] "Fem saker du behöver veta om Kosovokriget, L'Express.fr. URL: https://www.lexpress.fr/actualites/1/monde/cinq-choses-a-savoir-de-la-guerre-du-kosovo_2138299.html, uppladdad 9.11.2020, tillgänglig 2.08.2022.
[7] "Bill Clinton inviger sin egen staty i Pristina", Frankrike 24. URL: https://www.france24.com/fr/20091101-bill-clinton-inaugure-propre-statue-pristina, online 1.11.2009; Buisson, Jean-Christophe, "Belgrad: 15 år efter bombningen glömmer inte serberna", Le Figaro. URL: https://www.lefigaro.fr/vox/monde/2014/03/23/31002-20140323ARTFIG00225-belgrade-15-ans-apres-le-bombardement-les-serbes-n-oublient-pas.php, uppladdad 23.03.2014; Bytyci, Fatos, "Kosovo Albanians welcome Clinton, Albright 20 years after NATO intervention", Reuters. URL: https://www.reuters.com/article/us-kosovo-war-anniversary-idUSKCN1TD1ZU, besökt 12.06.2019; Czaja, Maud, "1999: NATO bombs falling on Serbia", Kunskap om RFI. URL: https://savoirs.rfi.fr/fr/comprendre-enrichir/geopolitique/1999-les-bombes-de-lotan-tombaient-sur-la-serbie, uppladdad 19.02.2018, tillgänglig 2.08.2022.
[8] Dinic, Leonardo, "Vi minns 1999 mycket väl" - Natos bombning av Jugoslavien och dess inverkan på de kinesisk-ryska förbindelserna, Fokus på Kina och USA. URL: https://www.chinausfocus.com/peace-security/we-remember-1999-very-well--the-nato-bombing-of-the-federal-republic-of-yugoslavia-and-its-impacts-on-sino-russian-, uppladdad 13.09.2019; Raviot, Jean-Robert, "Myths and Realities of the Russian-Yugoslav Convergence during the Crisis of Kosovo", BalkanologiVol. 7, nr 1, 2003, § 1. URL: https://journals.openedition.org/balkanologie/480?lang=en, uppladdad 18.02.2009, tillgänglig 2.08.2022.
[9] TrajilovicDavid, "EU-Western Balkans: Normalization of relations between Serbia and Kosovo stalls", Centre for European Legal Studies webbplats. URL: https://www.ceje.ch/fr/actualites/action-exterieure/2017/02/ue-balkans-occidentaux-la-normalisation-des-relations-entre-la-serbie-et-le-kosovo-pietine/, uppladdad 13.02.2017, besökt 2.08.2022.
[10] Dechavanne, Rachelle, "Konflikten mellan Serbien och Kosovo: EU som skiljedomare i dialogen", Taurillon.org. URL: https://www.taurillon.org/conflit-serbie-kosovo-l-ue-en-arbitre-du-dialogue, uppladdad den 29.07.2020; "Relaunching the Kosovo-Serbia Dialogue (Europe Report N°262)", Internationella krisgruppen. URL: https://www.crisisgroup.org/fr/europe-central-asia/balkans/kosovo/262-relaunching-kosovo-serbia-dialogue, uppladdad 25.01.2021 ; WerkmeisterTristan, "Trots Bryssels ansträngningar står normaliseringen mellan Serbien och Kosovo fortfarande stilla", Les Echos.fr. URL: https://www.lesechos.fr/monde/europe/malgre-les-efforts-de-bruxelles-la-normalisation-entre-serbie-et-kosovo-toujours-au-point-mort-1224475, uppladdad 17.07.2020, tillgänglig 2.08.2022.
[11] "Kosovo: ett progressivt erkännande", Touteleurope.eu. URL: https://www.touteleurope.eu/l-ue-dans-le-monde/kosovo-une-reconnaissance-progressive/, uppladdad 28.02.2008, tillgänglig 2.08.2022.
[12] Bourdillon, Yves, "Spänningarna mellan Serbien och Kosovo ökar på nytt", Les Echos.fr. URL: https://www.lesechos.fr/monde/europe/les-tensions-affleurent-a-nouveau-entre-la-serbie-et-le-kosovo-1779919, uppladdad 1.08.2022, tillgänglig 2.08.2022; Rouquette, Pauline, op. cit.. (n. 1).
[13] "Efter allvarliga spänningar skjuter Kosovo upp ikraftträdandet av nya regler för den serbiska gränsen", Le Figaro.URL: https://www.lefigaro.fr/international/tensions-au-kosovo-la-mission-de-l-otan-se-dit-prete-a-intervenir-dans-le-nord-du-pays-20220731, uppladdad den 31.07.2022; "Nya spänningar mellan Serbien och Kosovo: Nato är beredd att ingripa, enligt en kommuniké, Grekiska stadstidningar. URL: https://greekcitytimes.com/2022/08/01/new-serbia-kosovo-tensions-nato-is-prepared-to-intervene-per-communique/, uppladdad 1.08.2022, tillgänglig 2.08.2022.
[14] Bourdillon, Yves, op. cit.. (n. 12) ; EscalonillaÁlvaro, "Nato reagerar för att minska spänningarna vid gränsen mellan Serbien och Kosovo", Atalayar. URL: https://atalayar.com/fr/content/lotan-reagit-pour-apaiser-les-tensions-la-frontiere-entre-la-serbie-et-le-kosovo, online 1.08.2022; Taylor, Alice, "Lifting of Kosovo-Serbia border blockades after several days of tension", Euractiv. URL: https://www.euractiv.fr/section/monde/news/levee-des-barrages-a-la-frontiere-entre-le-kosovo-et-la-serbie-apres-plusieurs-jours-de-tensions/?fbclid=IwAR0manJgC-NBu1cFnYopSesfBDuRRRvXILgbdYMwRLOhFQaXqMgouGk_v_Q, uppladdad den 2.08.2022 (fransk översättning), tillgänglig den 2.08.2022.
[15] Benazzo, Simone, "Balkans geopolitik", Den stora kontinenten.eu. URL: https://legrandcontinent.eu/fr/2021/06/23/geopolitique-des-balkans/, uppladdad 23.06.2021; Menzel, Jasha, "What US foreign policy in the Western Balkans under Donald Trump?", Balkanpapper, vol. 44, 2016, § 16. URL: https://journals.openedition.org/ceb/9961, uppladdad 5.01.2018, tillgänglig 2.08.2022.
[16] Da Silva, Lucas, "Västra Balkans anslutning till EU: vad vill medlemsstaterna?
Touteleurope.eu. URL: https://www.touteleurope.eu/l-ue-dans-le-monde/adhesion-des-balkans-occidentaux-a-l-ue-que-souhaitent-les-etats-membres/, uppladdad 28.06.2022, tillgänglig 4.08.2022.
[17] Calderon, Sandro, Herbecq, Jean-François, "För de sex länderna på västra Balkan börjar väntan på Europeiska unionens portar bli lång", RTBF. URL: https://www.rtbf.be/article/pour-les-six-pays-des-balkans-occidentaux-lattente-aux-portes-de-lunion-europeenne-commence-a-etre-longue-11017963, uppladdad 23.06.2022, tillgänglig 4.08.2022.
[18] TroudeAlexis, "Vilken roll för Nato på Balkan? Samtalet. URL: https://theconversation.com/quel-role-pour-lotan-dans-les-balkans-128322, besökt 4.12.2019, besökt 4.08.2022.
[19] "Armébasen Camp Bondsteel i Ferizaj, Kosovo, Militära baser.com. URL: https://militarybases.com/overseas/kosovo/camp-bondsteel/; "Camp Bondsteel", Arméns teknik. URL: https://www.army-technology.com/projects/campbondsteel/, uppladdad 19.10.2020, tillgänglig 4.08.2022.
[20] "Bidragande nationer (Allied Joint Force Command Naples)", Natos webbplats. URL: https://jfcnaples.nato.int/kfor/about-us/welcome-to-kfor/contributing-nations, ; "Natos roll i Kosovo", Natos webbplats. URL: https://www.nato.int/cps/fr/natohq/topics_48818.htm?selectedLocale=fr, uppladdad den 6.07.2022, tillgänglig den 4.08.2022.
[21] "Relationer med Serbien", Natos webbplats. URL: https://www.nato.int/cps/fr/natohq/topics_50100.htm, uppladdad 23.05.2022, tillgänglig 4.08.2022.
[22] PalickovaAgata, "Turkiet, Kina och Ryssland är sugna på västra Balkan som EU har lämnat efter sig", Euractiv. URL: https://www.euractiv.fr/section/l-europe-dans-le-monde/news/turkey-russia-and-china-covet-western-balkans-as-eu-puts-enlargement-on-hold/, uppladdad 25.06.2019, tillgänglig 4.08.2022.
[23] "Kosovo kommer att ha en egen armé, till Belgrads förtret, 24 Heures.ch. URL: https://www.24heures.ch/le-kosovo-aura-son-armee-au-grand-dam-de-belgrade-614789954011, offentliggjord den 13.12.2018, tillgänglig den 4.08.2022.
[24] Cabirol, Michel, "Armement : la Serbie se rapproche fortement de la Russie", The Tribune. URL: https://www.latribune.fr/entreprises-finance/industrie/aeronautique-defense/armement-la-serbie-se-rapproche-fortement-de-la-russie-832241.html, uppladdad 4.11.2019; Lagneau, Laurent, "Six Chinese Y-20 transport aircraft delivered FK-3 air defence system to Serbia", Militärt område Opex 360. URL: http://www.opex360.com/2022/04/11/six-avions-de-transport-chinois-y-20-ont-livre-un-systeme-de-defense-aerienne-fk-3-a-la-serbie/, uppladdad 11.04.2022, tillgänglig 4.08.2022.
[25] Cabirol, Michel, op. cit.. (n. 24).
[26] ArredondasMargarita, "Serbien tar emot en hemlig leverans av kinesiska missiler och förhandlar om förvärv av franska stridsflygplan", Atalayar. URL: https://atalayar.com/fr/content/la-serbie-recoit-une-cargaison-secrete-de-missiles-chinois-et-negocie-lacquisition-de, offentliggjord den 11.04.2022, tillgänglig den 4.08.2022.
[27] Ibid.
[28] Saint Antonin, Téva, "Gasvägen på Balkan, en strategisk möjlighet för EU", Eurocreative. URL: http://eurocreative.fr/la-route-du-gaz-dans-les-balkans-une-opportunite-strategique-pour-lue/, uppladdad den 22.01.2021 Vurusic, Vlado, "På Balkan har kriget om gasledningar börjat", Balkan Kuriren. URL: https://www.courrierinternational.com/article/concurrence-dans-les-balkans-la-guerre-des-gazoducs-commence, uppladdad den 1.02.2021 (fransk översättning), tillgänglig den 4.08.2022.
[29] Roberfroid, Anthony, "Europas beroende av rysk gas: Kan vi klara oss utan Nord Stream II-ledningen när det finns spänningar? RTBF. URL: https://www.rtbf.be/article/dependance-de-l-europe-au-gaz-russe-face-aux-tensions-pourrait-on-se-passer-du-gazoduc-nord-stream-ii-10923718, offentliggjord den 19.02.2022, tillgänglig den 4.08.2022.
[30] Ibid.
[31] "Serbiens president når ett 'fördelaktigt' gasavtal med Vladimir Putin", Euractiv.
URL : https://www.euractiv.fr/section/energie/news/le-president-serbe-conclut-un-accord-gazier-%E2%80%89avantageux%E2%80%89-avec-vladimir-poutine/, mis en ligne le 30.05.2022, consulté le 4.08.2022 (trad. française).
[32] "Krig i Ukraina: Serbien förlänger sitt avtal med Moskva med tre år för att få billig rysk gas", RTBF. URL: https://www.rtbf.be/article/guerre-en-ukraine-la-serbie-prolonge-de-trois-ans-son-accord-avec-moscou-pour-recevoir-du-gaz-russe-a-bas-prix-11002160, uppladdad den 29.05.2022; "Serbia strengthens gas ties with Moscow", Energinyheter. URL: https://energynews.pro/la-serbie-renforce-ses-liens-gaziers-avec-moscou/, uppladdad den 3.06.2022, tillgänglig den 4.08.2022.
[33] Svetchine, Michel, "Kosovo: Vilka är de ekonomiska utmaningarna och utsikterna efter självständigheten? GeoekonomiVol. 74, nr 2, 2015, § 24. URL: https://www.cairn.info/revue-geoeconomie-2015-2-page-119.htm#no20, uppladdad den 7.05.2015.
[34] "Kosovo ber om snabbare Nato-medlemskap och en permanent amerikansk militärbas, Exit News. URL: https://exit.al/en/2022/02/28/kosovo-asks-for-accelerated-nato-membership-and-permanent-us-military-base/, uppladdad 28.02.2022, tillgänglig 4.08.2022.
[35] StojanovicMilica, "Serbien stöder en FN-resolution som fördömer den ryska attacken mot Ukraina", Balkan Insight. URL: https://balkaninsight.com/2022/03/02/serbia-backs-un-resolution-condemning-russian-attack-on-ukraine/, uppladdad den 2.03.2022, tillgänglig den 4.08.2022.
[36] "Serber ger skydd åt ukrainska flyktingar", Euractiv. URL: https://www.euractiv.com/section/politics/short_news/serbians-give-shelter-to-ukrainian-refugees/, offentliggjord den 22.03.2022, tillgänglig den 4.08.2022.
[37] Dérens, Jean-Arnault, "Krig i Ukraina: Hur Serbien spelar både det europeiska och det ryska spelet", RFI. URL : https://www.rfi.fr/fr/europe/20220610-guerre-en-ukraine-comment-la-serbie-joue-sur-les-deux-tableaux-europ%C3%A9en-et-russe, publié le 10.06.2022, consulté le 4.08.2022.
